Atopiskt eksem
Atopiskt eksem, allergisk astma och rhinit är ärftliga, atopiska sjukdomar. Hälften av patienterna med atopiskt eksem utvecklar senare allergisk rhinit och astma.
I Sverige drabbas 15% av alla barn av atopiskt eksem.
Patienter med atopiskt eksem har torr hud (xeros) med bristfällig barriär. Huden inflammeras lätt av omgivningskemikalier och slitage varvid ett icke-allergiskt kontakteksem uppkommer.
Ungefär en tredjedel av patienter med atopiskt eksem har en påvisbar förhöjning av IgE i serum. Atopikern beskriver ofta en akut påkommande rodnad i huden strax innan eksemet försämras. Orsaken till detta rash kan vara ett födoämne eller något annat antigen i omgivningen, för vilket patienten är sensibiliserad. IgE-medierad histaminfrisättning sätter igång en klådcirkel. Eksemet försämras akut. Patienter med IgE-associerat atopiskt eksem underhåller således klådan och får därigenom ett svårt och långdraget sjukdomsförlopp medan icke IgE-associerat atopiskt eksem sannolikt kan läka ut.
Langerhans cell i epidermis har hos atopikern IgE-receptorer och IgE-antikroppar på sin yta. Luftburna omgivningsantigen såsom dammkvalster och pollen penetrerar atopikerns skadade hudbarriär, fäster på IgE-antikroppar och inducerar ett allergiskt kontakteksem (typ 4 allergi).